Stod mitt i gatan och min halsduk fladdra i vinden
Mitt i natten med ditt läppstift kladdat på kinden
Känns mest som att jag komplicerade allt som jag ville
Men det var allvar, en sån känsla som aldrig försvinner
För vissa människor fastnar enda in i blodet
På bara några sekunder fast än man inte tror det
Dricker, bedövar det är svårt att vara ärlig så,
Alla förnekelserna hopas till en hjärnridå
Vin över skjortan, såg ut som att jag blivit skjuten
Hjärtat i bröstet, kändes som nån rivit ut det
Stegen i natten ledde aldrig någon annanstans
Och jag som bara leta efter någonting som aldrig fanns
Har släppt för mycket av mig själv på dessa råa gator
Göteborg har så mycket att stå till svars för
Och jag har trott att jag var alldeles för trasig
och fördärvad för att räddas
Vågar du så får du varje skärva utav mitt hjärta
söndag 10 april 2011
It depends
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar